För tre år sen var jag i precis samma situation som jag är i idag. För tre år sedan hade vi precis slutat nian och vi visste att många vänner skulle man förlora, men vi hoppades på att finna fler nya. Vi visste, för tre år sedan, att till hösten skulle vi alla börja nya skolor på olika ställen.
Och trots att vi alla önskade att vi skulle hålla kontaken gled vi isär, på ett sätt vi aldrig trodde var möjligt. Våra bästa vänner hittade nya vänner och samma sak med mig. Jag hittade världens finaste vänner och många gånger valde jag mina nya vänner framför mina gamla. Men i ärlighetens namn, hur bra är denna vänskap om man inte ens klarar att gå i olika skolor i samma stad. Nej, tacka vet jag vänskap som hållit dessa år. Det är riktig vänskap. Den allra bästa vänskapen man kan hitta.
Nu sitter vi i samma sits som vi gjorde för tre år sedan. Vad som kommer hända till hösten har vi inte en aning om. Några av oss kommer flytta, några bor kvar, några ska resa, någon ska plugga medan någon annan ska jobba. Vi kommer att splittras. Och vi har inte en aning om vem vi kommer att fortsätta träffa. Några av mina gymnasiekompisar har jag antagligen sett för sista gången och visst är det sorgligt. Men om en vänskap inte kan klara detta, visst är det inte riktig vänskap? Just nu hoppas jag, och vill tro, att den speciella vänskap vi hittat under dessa tre år ska hålla längre än bara sommaren. För vad kommer hända till hösten om jag inte kommer ha kvar mina fina vänner? Nej, dumma tankar, den vänskapen vi bildat under dessa år, det är riktig vänskap. Eller hur?
Riktig vänskap som varar för alltd och alltid:) En för alla vet du väl, inte kan det sluta gälla bara för att gymnasiet är slut, eller?
SvaraRaderaamanda din tönt har jag inte sagt att du är min bästa låtsas-kompis?? då kan det ju inte vara snack om nån riktig vänskap! så du behöver inte oroa dig där!! ;) förresten tycker jag att du ska blogga lite mer..
SvaraRadera